I Bjuvs kommun borde fler kunna tycka att det är gudagott att vara. (Vy över Risekatslösa.)
FRAMTID De positiva omdömena om Bjuv idag och framöver visste inga gränser på tisdagsmorgonen när politiker, tjänstemän och byggentreprenörer sammanstrålade i ett möte i Billesholm. Stämningen sammanfattas: Det är i Bjuv det händer!
Här fanns ägarna både till fastigheten runt Köpcentrum mitt emot Folkets Hus i Bjuv, ägaren till gamla Kronanhuset och köparna av den sk Siab-tomten i Bjuv. Alla unga entreprenörer sugna på att vara med och utveckla Bjuv i enlighet med Bjuvs egen framtidsplan – Vision 2000.
Om de inte redan var övertygade om det rätta i sin affär så fanns Carina Leffler och Kent Andreasson från Bjuvs kommun på mötet för att informera alla och envar om hur bra det går för Bjuvs samtliga skolor nuförtiden. Liksom inom området Kultur och Fritid, där skejtparken i centrala Bjuv för närvarande utgör flaggskeppet.
- För några år sedan låg Bjuvs skolresultat nästan längst ner i botten i den årliga riksmätningen från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), sa Carina Leffler, chef för Barn- och utvecklingsförvaltningen, kommunens största förvaltning. Bland Sveriges 290 kommuner.
Framhävde fördelarna
- Efter ett målmedvetet och effektivt förbättringsarbete har vi sedan dess klättrat 202 platser. Upp till plats 62. Gissa om vi är stolta över det!
Kommunchef Christer Pålsson tyckte att Carina Leffler var alldeles för blygsam i sitt framförande och att hon borde kaxa upp sig lite mer.
- Jag vill betona för er vilken fantastisk resa skolan i Bjuv gjort, sa Pålsson med tydlig adress både till gästerna och Leffler, som han sa sig vara djupt imponerad av. Bjuv har ju t.ex. bjudits in till mässor på riksplan för att berätta för andra om hur man gått tillväga för att nå ett så fantastiskt resultat.
Fritid för alla
Kent Andreasson, chef för den betydligt mindre Kultur- och Fritidsförvaltningen, illustrerade den ”resa” han varit med på under sina två år i Bjuvs kommun med en bild från Folkets Hus-parken i Bjuv. Där ett gapande hål i marken mötte honom som nyanställd. Men som han efter sommarens treTivolievenemang på samma plats, med såväl musik- som filmföreställningar, definitivt kan sägas ha lyckats fylla med innehåll.
- Även om jag representerar den minsta förvaltningen så har det vi gör där betydelse för en tredjedel av människors liv i åldrarna 0-100 år, sa Kent Andreasson. Det vi gör har också stor betydelse för den KÄNSLA folk får för sin hemort.
Ruralt-Urbant
Andreasson fortsatte med att berätta om en del av det som ligger i pipeline och delade upp det i två kategorier - Ruralt och Urbant. Alltså det som har med landsbygden att göra och det som har med tätorten och staden att göra.
- När det handlar om ruralt så har jag när jag kört runt på min MC i denna Söderåskommun slagit mig hur mycket landsbygd det finns här, sa han. En jätteyta med bara cirka 15.000 invånare. En miljö med massor av fantastiska miljöer.Som gjord för att kunna få fler att vilja tillbringa tid här. Och i förlängningen kanske också vilja bo här.
Kent Andreassons recept är det som kallas "Soft adventure".
- Soft adventure handlar om att få uppleva naturen på ett riskfritt sätt. Vandra på lederna, sova i vindskydd, klättra, köra mountainbike.
- Allt det där finns redan i de andra Söderåskommunerna, sa Andreasson. Men Bjuv är inte kopplat till detta ännu. Vilket vi måste bli.
- Bjuv förknippas alltför ofta med ohälsa.Det är dags att vända på det nu.
Ser de unga
Bland sina meriter har Andreasson annars också tillkomsten av den populära skejtparken mitt i centrum. Att den placerats på rätt plats illustrerade han med en anekdot från när ”rockstjärnan” inom skejtvärlden – Cameron Ward – besökte Bjuv för att testa skejtparken.
Ward gled in i en megapick up, klev ur och lyfte på solbrillorna.
- Wow! Så fint här är. En skejtpark mitt i centrum.
Vanligt är ju att orter och städer upplåter utrymmen på något industriområde eller liknande och lite undanskymda platser. Där skejtarna och även graffittimålare och för all del också klottrare kan köra och röra sig ganska fritt. Men i Bjuv har de styrande istället bestämt att lägga parken mitt i centrum. Vilket Ward tolkade på att man i denna kommun tar sina unga på största allvar.
Pågatågen ett lyft
Det faktum att det inom en rimlig framtid också kommer att stanna Pågatåg på Billesholms järnvägsstation var en annan intressant detalj som gästerna tog till sig. Förbättrade kommunikationer innebär ju att fler kan tänka sig flytta till en ort för att bosätta sig. Bygger man lägenheter av olika slag finns det ett uppdämt behov bland villaägare att sälja och flytta till något mer lättskött. De villor som då ”frigörs” kan tillsammans med bra skolor och kommunikationer förstås förbättra kommunens odds som tänkbar bostadsort.
Såväl fastighetsägare som byggare gillade vad de hörde. Liksom en fastighetsmäklare som fanns med i sällskapet.
"Imponerande mottagande"
- Vi har aldrig blivit så väl mottagna någonstans som här i Bjuv, sa tex Mikael Hoffman som representerar ett företag som både bygger och förvaltar fastigheter som nyligen köpt en tomt i Bjuv - den sk gamla Siab-tomten. Där de ska bygga ett LSS-hem och 16 hyresrätter.
Övriga närvarande fastighetsägare instämde. De vittnade om att det i Bjuv är snabba beslut som gäller. En planändring går på ett par månader istället för som i större orter halva och hela år.
- Det känns att alla här spelar i samma lag, sa gästerna. För oss är det mycket roligare att bygga här än på större orter där kommunen på ett sätt inte är så "hungrig". De större bemöter en med en sorts lättja och det tar mycket lång tid att få svar och beslut. De agerar helt enkelt utifrån att de är vana vid att "alla" vill etablera sig och göra affärer hos just dem.
Höganäs en förebild
- Men i Bjuv, som på ett sätt har förutsättningar för att göra samma "resa" som Höganäs gjort, finns det en liten "uppförsbacke" som gör att man jobbar mer målinriktat och uppskattar dem som vill komma in i bilden och också bidra till kommunens framtid, fortsatte resonemanget.
Summa summarum: Det var i positiv anda som alla lämnade mötet. Återstår nu att se hur den sk verkligenheten blir.
Marianne Rönnberg Galmor
