KYRKOPOLITIK Hans Wilson, ordförande i Billesholmstraktens hembygdsförening med säte i Norra Vrams fd prästgård, vädjar i en motion till kyrkofullmäktige att författaren och prosten Gustaf Henrik Mellins gravplats på Norra Vrams kyrkogård får status som kulturgrav.
G H Mellin var en av 1800-talets mest kända och lästa författare. Dessutom var han kyrkoherde i Norra Vram!
Han avled 1876 efter närmare 25 års tjänst som församlingspräst och författare. Numera har han ett eget minnesrum på Norra Vrams prästgård, invigt på föreningens kulturdag lördagen den 4 oktober i år.
Bildtext: G H Mellin, en superkändis från Norra Vram!G H Mellin har tidigare också uppmärksammats av f d kultursekreteraren Eva Klang, som tillsammans med Majken Andersson från Hembygdsföreningen, redan 1986 skapade en minnesutställning.
Men det behövs även ett erkännande från dagens kyrkoförsamling, menar Hans Wilson. För en storhet som på sin tid verkade i Norra Vram och därmed också satte orten på kartan, som det så populärt heter.
- Jag vädjar härmed till kyrkofullmäktige att författaren och prosten Gustaf Henrik Mellins gravplats på Norra Vrams kyrkogård får status som kulturgrav, säger Hans Wilson. Mellins grav uppfyller samtliga krav som krävs för epitetet kulturgrav.
"Ingen stor kostnad"
- Att sätta en blomma eller lägge en krans på graven någon eller ett par gånger om året kostar inte så många kronor. Dessutom tycker jag att man kunde fylla i texten på gravstenen så att folk ser vad det står, säger Hans Wilson.
Den som är intresserad att veta mer om G H Mellin är välkommen att prata med ordförande Wilson. Han visar gärna både fullmäktigeledamöter och andra själva gravplatsen och berättar om den kände och intressante mannens liv och leverne.
- För den som hellre vill läsa om G H Mellin, kan jag rekommendera Hembygdsföreningens årsskrift för 2003 och 2004, avslutar Hans Wilson sin motion till kyrkofullmäktige.
"Folk ryste och grät"
Gustaf Henrik Mellin, född 1803 i Hevolaks i Finland, gömde sig som pojke i "bakugnen, då ryssen härjade i Finland 1809 och blev med tiden välbeställd präst i Norra Vram.
För hundra år sedan lästes allmänt hans historiska romaner, där barndomens rysshat är en framträdande ingrediens. 1810 fick hans familj fly över till Sverige och Västergötland. 1815 dog hans far och ett år senare hans mor. G H Mellin växte sedan upp hos psalmdiktaren FM Franzén, som lät honom studera till präst. Mellin prästvigdes 1829 och blev pastorsadjunkt i Stockholm, där han började skriva böcker och umgås flitigt med dåtidens litterära kändisar som Fredrika Bremer, C J L Almqvist m fl.
”Blomman på Kinnekull” och ”Flickorna i Askersund” heter några av de noveller som läsarna för hundra år sedan ryste av och grät över. I ”Sveriges sista strid” frammanar han en kuslig framtidsbild av Sveriges kamp mot Ryssland.
År 1852 tillträdde Mellin sin tjänst som kyrkoherde i Norra Vram. På sin nya post tog han sig ofta an allmogens sak.
MRG
