REPORTAGE Bjuvs kommun representeras inte bara av en utan av två kvinnor i Sveriges Riksdag: Ann-Charlotte Hammar Johnsson, 59 år, som har suttit i Sveriges riksdag för Moderaterna i snart 20 år. Och Pia Trollehjelm från Sverigedemokraterna, 58 år. Ny i kammaren för i år.
Det började i båda fallen i Bjuv – på Hedvallska. Där de växte upp som barn. Ann-Charlotte på Björnbärsgatan. Pia på Hallongatan 11.
Ann-Charlotte Hammar bor som vuxen sedan länge i Billesholm med maken och tillika partikollegan Jörgen Johnsson och en katt. Barnen är utflugna sedan länge. För Pia Trollehjelm blev det istället för Bjuv Truedstorp i Ekeby. Där hon bor med maken och SD-politikern Benny Trollehjelm, en schäfer och tre katter.
Ann-Charlotte är utbildad adjunkt/ämneslärare för gymnasiet och högstadiet i sh, hi, re och ge - och är rektor. Pia är kvalitetsingenjör inom området fyrhjulsdriftskopplingar och parallellt med arbetet och riksdagen utbildar hon sig till Kvalitetschef. Som individer kan man tycka att det två skiljer sig ganska mycket åt. Men olika kan också verka kompletterande. Och ambitionen att göra nytta politiskt i Sveriges riksdag delar de definitivt.
Hur såg vägen för dem till Sveriges riksdag ut?
- Jag hade känt i många år att jag ville aktivera mig politiskt, säger Pia Trollehjelm. Och under 2009-2010 gjorde jag slag i saken och gick med i Sverigedemokraterna (SD).
- Det hände något för min del i samband med flyktingkrisen 2015, fortsätter hon. Det kändes fel att så många utifrån kunde välla in över vår gräns och börja utnyttja de ekonomiska och sociala systemen.
Varifrån kommer engagemanget? Pia:
- Pappa var politiker i Moderaterna i Bjuv när jag var i 20-årsåldern. Han satt i Socialnämnden och vad jag förstått var han väldigt omtyckt, både av sina egna Moderater och dåtidens S-styre. Jag har i efterhand hört att han var otroligt kunnig och respekterad inom området, men den kunskapen hade jag inte då. Politiker skulle i alla fall inte jag bli!
- Mamma var den som introducerade mig för Sverigedemokraterna i början på 2000-talet. Hon hade fått ett reklamblad av SD i Helsingborg och tyckte de lät bra. Det var väl där nånstans intresset började gry också hos mig.
Sig själv som person beskriver Pia Trollehjelm såhär:
- Jag drivs av att vara ”duktig” - säkert nåt om att jag ska bevisa för pappa att jag är duktig flicka. Han har alltid varit min förebild i yrkeslivet och jag har alltid sett upp till pappa.
- Jag sporras av att bli bättre och bättre och bättre, och försöka göra så gott för andra som jag bara kan och har möjlighet till. Mitt yrkesval spelar också in. Jag gillar struktur och ordning, nåt som väldigt ofta saknas i den kommunala världen. Kvalitetssäkring är ordet för mig. Överarbetar saker, säger andra.
Nystart för SD Bjuv
Rent praktiskt började resan till Riksdagen för Pia Trollehjelm alltså lokalt hos SD i Bjuv. 2014 skrev Pia upp sig själv på vallistan för SD Bjuv och kom med i fullmäktige hösten 2017. Tillsammans med Mikael Henrysson påbörjades så resan mot det ”nya SD Bjuv”. Den tidigare föreningen hade ju lagts ner av den tidigare SD-ledaren i Bjuv – Allan Jönsson.
- Nystarten i Bjuv ledde till att vår lokala politik förnyades och lyfte, minns Pia Trollehjelm. Och i valet 2018 blev vi lika stora som Socialdemokraterna. De fick 33,94% av rösterna och SD 33,34%.
Startar oftast lokalt
Ann-Charlotte Hammar Johnsson har som sagt varit politiskt aktiv betydligt längre. Först lokalt förstås. Det är där man ofta börjar:
- År 1998 bestämde jag mig för att jag måste engagera mig politiskt, berättar hon. Det var precis före valet och jag kom när rösterna var räknade in i Byggnadsnämnden här i Bjuvs kommun. Något år senare blev det också Utbildningsnämnden – vilket passade min yrkesbakgrund bra.
Ann-Charlotte Hammar om hur det började:
- Det började vid köksbordet. Läste om politik i tidningen och bestämde mig för att gå med och påverka.
I backspegeln kan man också konstatera att samhällsengagemang funnits i generationerna före Ann-Charlotte. Både på mors och fars sida.
- Farmor Märta blev postmästare i Bjuv efter att min farfar Ernst Ahlberg dog 1933. Och
min morfars bror Magnus Sönnerlind arbetade med Tage Erlander på regeringskansliet i Stockholm.
- Men detta var inget som hade något direkt med mitt eget engagemang att göra, säger Ann-Charlotte själv.
Målet högre satt
Men Hammar Johnssons mål var – i likhet med Pia Trollehjelms - trots allt högre satt. Regionen hägrade – liksom riksdagen – och Ann-Charlotte anmälde sig samtidigt både till region- och riksdagslistan!
- Platsen på regionlistan tog mig till Regionfullmäktige där jag representerade Nordvästra Skåne sjukvårdsdistrikt. Inom kort valdes jag också till vice ordförande i Sjukvårdsnämnden.
- Och på riksdagslistan hamnade jag efter valet 2002 på sjätte plats.
Lång väg via många utskott
2006 var det så dags att hoppa på riksdagslistan igen och då bar det hela vägen. Inledningsvis fick Hammar Johnsson sitta på Cristina Husmark Pehrssons plats eftersom hon var statsråd i Reinfeldts regering. Hon fick det första uppdraget i finansutskottet där hon arbetade i 7 år och var också ersättare vid olika år i utbildningsutskottet, konstitutionsutskottet och försvarsutskottet.
Sedan kom hon in i Näringsutskottet 2013 och blev suppleant, först i miljö- och jordbruksutskottet och därefter i Trafik- samt EU-nämnden.
Sist men inte minst - handelsfrågor
Sedan kom hon in i Näringsutskottet och blev suppleant i Trafik- samt EU-nämnden. Där hon i den sistnämnda fick ta sig an handelsfrågor. Den som följer Ann-Charlotte har säkert sett bilder från hennes senaste uppdrag i det sammanhanget. En resa till Nya Zeeland.
Vad gjorde ni där?
- Programmet var digert men i korthet så hade vi en rad möten med svenska storföretag på plats - såväl som Nya Zeeländska. Delegationen leddes av mig som ordförande i riksdagens Nya Zeeländska vänförening.
- Vi träffade dessutom utrikesminister Winston Peters, hade möten med handelskammare och besökte olika departement. Vi träffade honorärkonsuln och Skandinaviska handelskammarens ordförande samt representanter för Auckland Writers Festival. Besökte Centre for Strategic Studies, NZTE - New Zealand Trade and Enterprise och hade ett möte med EU-ambassadören och EU-delegations handelsråd.
- Maorisk kultur och annat såväl som film som natur fanns också på agendan, avslutar Ann-Charlotte.
Från mjukare till hårdare frågor
När Pia Trollehjelm så sent som i år tog plats i Riksdagen efter Carina Ståhl Herrstedt så gjorde hon det som arbetande ersättare i Kulturutskottet och som ersättare i finansutskottet.
- Det här ger mig den rutin jag behöver för mitt riksdagsarbete, förklarar Pia. Till skillnad från Ann-Charlotte som varit i riksdagshuset i så många år och kan både rutiner och känner många ledamöter och vad de står för, så börjar jag ju från ”noll”.
- Men när jag blivit varm i kläderna har jag ögonen på ett par personliga favoritområden – Justitie- och Civilutskotten. Jag är ju inte så mycket för de ”mjuka frågorna”. Även om delar av det som behandlas i Kulturutskottet också intresserar mig. Arkitektur till exempel. Kultur är ju ett mycket brett område.
Måste upp i ottan
Personligen kan jag tänka att det är roligt att arbeta i Sveriges Riksdag och få vara med och påverka den svenska politiken. Men jag skulle nog aldrig palla att som ledamot år ut och år in resa till och från Stockholm med flyget från Ängelholms flygplats klockan 06.05!
- Det blir en vana. Man vänjer sig. Det blir oftast resor upp till Stockholm på tisdagarna, berättar Ann-Charlotte och Pia. Sedan reser man oftast hem på torsdag kväll.
- Och är det EU-nämnd för min del (handels- och energifrågor), sticker jag hem fredag eftermiddag, tillägger Ann-Charlotte.
Bromma mot Arlanda
En stor förändring för ledamöterna är i alla fall otvivelaktigt att de förr flög till Bromma flygplats, som bara är en kortare bilresa från Riksdagen, men att de numera måste flyga till Arlanda istället. Som ligger en rejäl resa utanför Stockholm. Med tåg, buss eller bil längs eller på E4:an.
- Ja, säkerhetskontrollen på Arlanda tar sin tid, säger Ann-Charlotte. Som tur är ingår ”fast track” (snabbspåret) i våra biljetter. Annars hade vi förmodligen varit försenade från riksdagen varje gång vi ska hemåt.
Under tiden Ann-Charlottes barn var små var resandet mer slitigt, medger hon. Då kändes de ständiga resorna och bortavaron från familjen av mer än idag.
- Jag for och flög, säger hon. Så man kunde inte vara med och hjälpa till med veckans läxor eller skjutsa till fritidsaktiviteter.
Blir det alls någon tid över för annat? Pia Trollehjelm:
- Ja, jag har ganska mycket fritid ändå, tycker jag. Idag ogillar jag att inget händer, så det måste hända nåt hela tiden, och det beror säkert på att jag levt så många år med högt tempo och mycket att göra. Men jag trivs med det.
- Mitt största intresse är att renovera. Jag gillar att bygga, bygga om och bygga till. I detta ingår planeringsfasen, med research på vad som ska göras. Jag läser massor av inredningstidningar och älskar just sekelskiftesstil och jugend. Handlar mycket sånt på t.ex Tradera för att passa in med mina projekt. Dessutom tycker jag om att virka och pyssla.
Ann-Charlotte Hammar Johnsson:
- Fritid finns ja - men ibland smälter det ihop. Jag gillar att odla och koppla av i trädgården. Älskar att se deckare - gärna engelska. Jag läser mycket i tjänsten och gillar att resa.
- Att umgås med vänner är också prioriterat och vi är några klasskamrater som håller kontakten sedan grundskolan och ses ca 6 gånger om året. Vår klass har varit unik på så vis att vi setts – i alla fall de flesta av oss - ganska ofta sedan vi slutade grundskolan.
”Gillar jobba på tvärs”
Ann-Charlotte har ett eget uttryck för det hon håller på med när hon är i riksdagen och när hon får beskriva sig själv låter det såhär:
- Jag är alltid full av nya idéer. Jag är en idéspruta, fixare, koordinator. Som gillar att arbeta diagonalt – på tvärs. Som ogillar ”stuprören” som det mesta traditionellt sorteras in i. Jag är bl.a. intresserad av utrikeshandelsfrågor och är bra på att bygga kontaktnät. Bränner ibland nästan ut mig med mitt samhällsengagemang och driv. Men lyckas ändå landa på fötterna!
”Egenföretagare i politik”
- Jag brukar säga att jag är egenföretagare i politik. Med tillägget att jag är ödmjuk för att jag har ett fast arvode vilket inte företagare har. Och i riksdagsuppdraget krävs, om man ska lyckas, att jag själv skapar mina förutsättningar. Det är mitt ansvar att samla in information, sortera och förstå den – och att veta vart jag ska ta vägen med den.
- Det gäller också när jag får nya idéer: Jag vet vart jag ska gå med det jag får till mig och arbetar med. Det här arbetssättet är mycket givande och stimulerande.
Exempel med flyget
Ann-Charlotte beskriver hur hon knyter samman Skånefrågor med övriga landet och använder sin tidigare information om att det finns de som vill flyga till Bromma kopplat till samtal som äger rum i Stockholm. Det gäller att rätt personer kan få kontakt och med rätt innehåll.
Ett färskt exempel på när både idésprutan och fixaren i henne går igång är när hon var inbjuden på en dragning av en rapport från Helsingborgs handelsförening om vikten av Ängelholms-Helsingborgs flygplats för det lokala näringslivet.
- Där kunde jag med tidigare erfarenhet från möten och samtal föreslå att de borde komma till riksdagen och att vi skulle arrangera ett seminarium med bäring på Sverige utifrån våra erfarenheter lokalt här.
Tidigare hade hon t.ex. fört samtal med företaget Kullaflygs tidigare VD och diskuterat hur de fick igång flygtrafik till Bromma från Skåne och inte minst Ängelholm-Helsingborgs flygplats. Och hur det kan hända igen.
- Ta exemplet Västflyg - som tydligen nu fortsatt landar och lyfter på Bromma från Trollhättan. Sådant vill jag se mer av, säger hon. Ett annat exempel är flyg Växjö – Bromma.
- Det rör helt enkelt på sig, fortsätter hon.
Och tillägger att målet är att kunna få trafik från oss lokalt i Skåne till och från Bromma.
- Då kommer fler resa igen för då blir det enkelt att ta sig mellan utbildning, jobb, besöksnäring och familj. Det tjänar vi alla på och det är viktigt att tillväxten kan öka i vårt närområde.
”Har siktet inställt för framtiden”
Pia Trollehjelm har av förklarliga skäl inte hunnit lika långt i sitt riksdagsarbete men hon är för den skull varken handlingsförlamad eller bortkommen.
- Jag vill ha struktur. Ordning och reda, säger hon. Jag räknar med att det tar ett år att komma in i ruljansen och just nu är vi mitt i en mandatperiod och jag ensam på startsträckan.
- Men jag har hela tiden siktet inställt på vad jag vill med det här engagemanget och arbetet, tillägger hon.
Har varsitt krypin i huset
Ann-Charlotte Hammar Johnsson bor numera under jobbveckorna i Stockholm ett kontor på 4:e våningen mot Västerlånggatan - med sin gatumusik. Hon jobbar ofta till niotiden på kvällen. Pia Trollehjelm däremot letar fortfarande efter sin ”rytm och form” och därför är dagarna i huvudstaden inte lika inrutade. Hennes rum ligger mot Myntgatan där väggarna är så tjocka att hon inte alls hör vad som händer på stan.
Arbetet sköter ledamöterna på olika håll i riksdagshuset. Gruppmöten äger rum mellan klockan fyra och sex på tisdagseftermiddagarna. Under veckan ses Ann-Charlotte och Pia därför inte särskilt ofta. Men i plenum – den stora salen som t.ex. visas i TV när det talas om riksdagen – har de två Bjuvskvinnorna platserna bredvid varandra och eftersom man röstar från bänken ses de där då.
Lobbyverksamheten överraskar
- Det jag reagerat på och förvånats över är hur mycket lobbyverksamhet som försiggår i riksdagen, säger Pia Trollehjelm. Eftersom jag sitter i Kulturutskottet så uppvaktas jag och de övriga ständigt av teatersällskap, museirepresentanter osv. Som förstås vill pusha för sina specifika verksamheter.
- Det blir en del ”Skånefrågor” också förstås, fyller Ann-Charlotte i. Visita - bransch- och arbetsgivarorganisation för den svenska besöksnäringen – kommer ibland. LRF likaså.
Medan Ann-Charlotte skrivit ett antal motioner i riksdagen så ligger alltså Pia även här i startgroparna.
- Jag var allvarligt talat inte beredd på att man förväntas skriva så många motioner, säger hon. Men nu ligger det en i pipen. Jag har några tankar om hur svensk politik genomförs och kan förbättras avseende verkställighet – idag är det lite upp till tjänstemännen om de vill genomföra ett beslut eller bara tänker dra det i långbänk. Ett annat är Nationell kursplan och lärarexamen för konstskolan. De sista två har jag plockat upp från olika lobbyverksamheter som antingen besökt oss eller vi dom. Sen har jag ytterligare några stycken, men de håller jag för mig själv så länge.
Gårdsförsäljning hjärtefråga
Ann-Charlotte har länge varit med och drivit frågan om gårdsförsäljningen av alkohol. Nyligen kom också utdelningen av det arbetet i form av att gårdarna som tex i Skåne producerar vin nu fått klartecken. Frågan har legat i Socialutskottet eftersom gårdsförsäljning är alkohol och ANDTS-politiken ( Alkohol,narkotika,doping,tobak och spel) av förklarliga skäl knyts till sociala frågor.
- Jag brukar skriva motioner om mina hjärtefrågor, säger Ann-Charlotte. Bredvid gårdsförsäljningen har frågan om bodelning vid skilsmässor länge varit en sådan. Bodelning när parterna i en skilsmässa inte kommer överens kan få oöverskådliga konsekvenser. Ofta för kvinnan. Något man kanske inte alltid tänker på om man inte själv är drabbad.
- Frågan har utretts och just nu har vi efter mycket arbete och nu har vi en remiss ute. Själva utredningen ska vara färdigbehandlad i december 2025, säger Hammar Johnsson.
Frågan om Public Service roll
Vi kommer in på en fråga som Sverigedemokraterna drivit länge. Ända sedan före riksdagsdebuten, rent av. Media och Public Service. Pia som ledamot i Kulturutskottet – där frågan om bl.a. SVT:s roll hör hemma.
- Vi måste se över vad som ska vara Sveriges Televisions grunduppdrag framöver, säger hon. Ska det vara den typ av folkbildning som man bedriver idag? Eller ska uppdraget på något sätt skärpas? Spänna över ett mer preciserat fält? Ska SVT kanske bara förmedla samhällsinformation?
Något svar på detta kan förstås Pia Trollehjelm inte delge oss vid etta möte på en restaurang i Ekeby. Snart stänger den också och vi lägger på ett sista kol.
Bedrivs politik annorlunda idag än när t.ex. Ann-Charlotte började?
- Pandemin ändrade på förutsättningarna, säger hon. Då var det för det mesta seminarier via nätet och inga fysiska träffar. Vilket självklart förändrade arbetet. Och då blev vi också tjänstgörande i samtliga utskott för att säkra arbetet.
- Men jag har en stark Luther inom mig så jag lyckades behålla skärpan, fortsätter hon. Och jag är fortfarande nyfiken. Trots att jag nästa år 20-årsjubilerar som riksdagsledamot.
Nyfiken och nyfiken. Vill man inte ibland göra något annat än att åka fram och tillbaka till huvudstaden och följa partipiskan?
- Tanken har såklart dykt upp någon gång under åren som gått, erkänner Ann-Charlotte. Men så tänker jag på hur glad man blir när en idé man arbetat med blir till en utredning. Som leder till resultat. Som det med gårdsförsäljningen. Som ju är en skön reform för landsbygden.
- Då känner jag att det är en ynnest att få vara delaktig i det hela!, avslutar Ann-Charlotte Hammar Johnsson.
Pia säger att hon förstås känner likadant. Men som sagt – just nu ligger det mesta av hennes insats i rikspolitiken framför henne.
Text: Marianne Rönnberg Galmor
Foto: privat
FAKTA OM SVERIGES RIKSDAG
Sveriges riksdag, eller riksdagen, är Sveriges lagstiftande församling och enligt regeringsformen ”folkets främsta företrädare”.[1] Riksdagen består av en enda kammare med 349 ledamöter, som väljs genom allmänna och direkta val vart fjärde år.[2]
Riksdagen ansvarar för att stifta lagar, besluta om skatt till staten och bestämma hur statens medel ska användas.[1] Riksdagen utövar även parlamentarisk kontrollmakt över regeringen,[3] med möjligheten att avsätta den genom en misstroendeförklaring.[4] En ny statsminister kan inte tillträda utan att först ha godkänts av riksdagen. I enlighet med principen om negativ parlamentarism är statsministern och övriga regeringen tolererad av riksdagen så länge inte mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar emot den.[5]
Riksdagen leds av en talman, som sedan den 24 september 2018 är Andreas Norlén (M). Ledamöterna är organiserade i olika partigrupper efter politiskt parti. De utses genom direkta val; det senaste ägde rum den 11 september 2022 och nästa ordinarie val är planerat till den 13 september 2026. Riksdagen har sitt säte i Riksdagshuset i Stockholm.
