KOLORTERNA I GRUVBÄLTET På lördagen 20 maj kom riktigt många till Gruvmuseet i Bjuv för att höra, se och lära om traktens historia som storleverantör av först kol och sedan lergods.
När mor Ethel var liten på 1930-talet lärde hon sig att Bjuv är en kolort. Med betoning på kol och ort. Själv växte jag upp med historier om det tuffa men inkomstgivande arbetet med att bryta kol i Billesholms gruvor. Men idag är det tveksamt om barnen i kommunens skolor får veta något alls om denna på många sätt stolta historia av först kolbrytning och sedan brytning av lera. Som under perioden från senare delen av 1800- till första hälften av 1900-talet innebar att alla tre byarna i dagens Bjuvs kommun blev till och växte till både betydelsefulla och välmående orter att bo och leva i.
På lördagen kunde de som var intresserade gå guidad rundvandring på Gruvmuséet i Bjuv. Solen sken och det var riktigt många som sökt sig till gamla Schakt III – som idag hyser muséet. Bjuvs musikkår spelade och drillflickorna framträdde. Allt i gammal god bruksortsstil. Här finns traditionerna med både de musikkårer som gruv- och industritiden lade grunden till kvar!
När musikkåren slutat spela övertogs scenen av Helene Stalin Åkesson och Olle Lundgren som båda på sitt sätt berättade om sin passion för gruvtiden i Bjuv, Billesholm och Ekeby.
Lyft för historian
Smålandsfödda Helene Stalin Åkesson arbetar på Regionmuseet i Kristianstad och sedan 2008 – när hon själv insåg vilken fantastiskt intressant historia om gruvbrytning som finns i vår del av Skåne – är hon en ivrig ambassadör för att sprida denna kunskap vidare. I Skåne och också i resten av Sverige.
Inom parentes har ju också fynden av spår i Södra Vram nyligen på att det här funnits tre dinousarier man aldrig hittat någon annanstans i världen förut, ”lyft” intresset för den historia hon arbetar med att berätta. Och Elin Sigebos miljongåva till Ekebyborna nyligen i form av en hedrande staty om arbetet på Skrombergaverken, gör också sitt till.
Måste spridas mer
Men kunskapen om tiden då det sk Gruvbältet växte fram och formade vår historia behöver spridas ytterligare. Det räcker inte med att några av oss äldre själv kan den.
- Jag blev väldigt glad när jag fick frågan om jag ville medverka i detta projekt, berättade Helene Stalin Åkesson från scenen. Jag har sedan dess jobbat med detta medskapande projekt och har på olika sätt varit involverad i satsningar som gjorts i Bjuv, Åstorp, Höganäs och Helsingborg.
- En annan ingång i arbetet för mig har varit att jag alltsedan min barndom fascinerats av material som tex de klinkers vi alla trampar på. Och som jag sedan jag bosatte mig i Skåne vet är Höganäsklinker. Från 2008 har allt detta klarnat för mig. Jag har insett att allt detta kommer från de här platserna. Och nu är vi på museet i Kristianstad lite ”frälsta” på det här.
Helene Stalin Åkesson fortsatte med att säga att detta är väldigt viktigt för såväl Skånes som hela Sveriges historia.
- Jag tar alltid upp Gruvbältet och den byggkeramiska historian, fortsatte hon. Och VÄLDIGT få känner till den.
- Min käpphäst är därför att vi måste fortsätta berätta den. Och förklara landskapet omkring oss. Och byggnaderna som nu står som monument på många ställen. Utan att människor vet vad de symboliserar.
Ögonvittnen viktig del
- Men hur jag än berättar. Det blir aldrig riktigt bra om vi inte fortsätter träffa människor som mannen här bredvid mig. En som varit med på riktigt.
Mikrofonen gick därmed över till Bjuvsbon Olle Lundgren som själv jobbat i produktionen av plattor etc på Höganäsbolaget i Bjuv. Olle Lundgren är en av dem som guidar på Gruvmuseet de gånger det är öppet för allmänheten.
- Det hela började för 180 miljoner år sedan, inledde Lundgren. Då jordytan låg 65 meter ner i marken. Men låt mig börja min berättelse något längre fram i tiden. År 1865 utanför Billesholm.
- Då var det en man på det som kallas Hultet som skulle gräva efter vatten. Och träffade på kol.
Ryktet spred sig
Att kunna gräva upp kol på den egna tomten att elda med var inte dumt på den tiden och efter ett tag hade historian om fyndet spridit sig till många i byn. Vilket med tiden ledde till större kolbrytning i många gruvor.
Kolet gav länge samhället inkomster och Billesholm var före år 1900 – med sina 12 gruvor – också större än både Bjuv och Ekeby.
Men så kom Höganäsbolaget 1903 och köpte upp all gruvdrift i det som idag utgör Bjuvs kommun. Billesholmproduktionen gav väldigt mycket stenkol. Plus att man där hade en fabrik för eldfast tegel. Den byggdes 1888 och brann ner 1913. Och efter det byggdes den inte upp igen utan Höganäsbolaget fortsatte producera tegel på bruket i Bjuv istället. (Vid Torget i Billesholm kan du fortfarande beskåda ett privathus byggt av Billesholmstegel.)
Med krig och importförbud gav kolet inte Höganäsbolaget önskade intäkter och verksamheten i Billesholm lades ner. Nybyggda Glasullen erbjöd jobb som ansågs passa kvinnor bäst medan traktens män mellan åren 1932 och 1935 istället begav sig till andra trakter för att hitta jobb.
Gyllene tid i Billesholm
Men så kom någon på att man ju kan ”sänka” egna schakt. De flesta män och pojkar hade ju tidigare arbetat för Höganäsbolaget i gruvorna och visste var kolet låg.
Sagt och gjort! Ändra Världskriget bröt ut och det blev importförbud för bla kol. Nu inföll den sk Klondyketiden i och kring Billesholm. Då det beräknas ha funnits runt 140 privata kolgruvor där. Varav cirka 100 tog upp mycket kol.
Staten ingrep
Höganäsbolaget protesterade. De tyckte, trots att de lagt ner verksamheten, de ägde kolet eftersom de köpt upp gruvdriften tidigare. Men då sa staten ”Nej – Vi behöver all kol vi kan få”. Och Billesholmarna fortsatte plocka upp kol. Och många blev riktigt förmögna på kuppen.
- Billesholmkolet var en stor grej i 11-12 år, berättade Olle Lundgren. Men sedan försvann efterfrågan och gruvtiden i Billesholm var därmed till ända.
Lera ersatte kolet
Efter krigsslutet gick det inte att exportera Skånes relativt ”dåliga” kol och då började man istället ta upp lera. Leran i Bjuvstrakten anses än idag bland tex keramiker vara den mest förnäma man kan få tag på. Och på Skrombergaverken kom så tillverkningen av olika sorters plattor igång. I Ekeby på initiativ av Franz Daumann.
Skrombergaverken var vid förra sekelskiftet en av Sveriges största fabriker. Och att plattor därifrån täcker världens mest fotograferade byggnad - Sydneys operahus i Australien – är ett känt faktum.
År 2008 lades dock Skrombergaverken ner, dvs 7 gruvor och lika många dagbrott.
Under tiden i Bjuv
Bjuv förvandlades under åren med kol- och så småningom lerbrytning från att ha bestått av primitiva baracker där gruvarbetarna kunde bo till en riktig by. Höganäsbolaget hade bara tre gruvor där. Varav Schakt III – som grundades 1893 och var igång till 1979 – var en.
Under storhetstiden byggde invånarna tack vare ”Bolaget” upp byggnader, hus och fabriker som kan skådas än idag. Fabriken förstås, eftersom den ligger kvar mitt i byn. Men också arbetarbostäder som ”gruehusen” på Platsen och arbetarbostäderna i ”Freden” i Selleberga. För att inte tala om sjukhuset på hörnet Kvarngatan. Vilka andra orter i trakten förutom Helsingborg kan stoltsera med att man har (haft) ett eget sjukhus? Och i alla tre byarna fanns ”allt” att köpa i de otaliga butiker som blomstrade i skenet av industriframgångarna.
Entusiastiska unga
Utanför muséet och bredvid scenen fanns som vanligt är når ”det händer något” Friluftsfrämjandet med korv och dricka.
Nytt för dagen var några Billesholmsungdomars tält. Prytt med keramikprodukter från Höganäs Borgestad. Men vad de framförallt ville vi skulle få med oss därifrån var MUSIK som de tillsammans med en musikproducent skapat. Efter att de varit på fabriken i Bjuv och fastnat för det ljud maskinerna ger ifrån sig. Musik vi förhoppningsvis kan höra via nätet om ett tag.
Ungdomarna från Billesholm hade med sitt engagemang också fått namnge lördagens evenemang till ”Ut ur gruvan kommer”.
Ungdomarna Naemi Bergqvist, Nova Anglevåg, Kevin Thulin och Klara Anglevåg – alla i åldern 13-14 - fanns på plats och deras projekt har sin hemvist i en teatergrupp de varit med i. På Billesholms bibliotek.
Var är skolan i detta?
På min direkta fråga om de också är intresserade att göra något om gruvarbetet förr i tiden – var svaret dock nej. Fortfarande saknar jag alltså det engagemang jag själv går och hoppas på – i kommunens skolor. VARFÖR får inte barn från Bjuv, Billesholm och Ekeby några timmars undervisning i bygdens historia? Den om gruvorna och dess storhetstid alltså.
Nu när vi via media hör om unika fynd i trakten. Nu när en handläggare på Regionmuseet brinner för att göra historian känd. Historian som är baserad på vad dinosaurietiden för 180 miljoner år sedan - då Bjuv låg norr om Saharaöknen och växtligheten 65 meter ner i jorden - lade grunden för. Alltså kolet som generationerna före oss bröt upp som kol. Nu när Olle Lundgren – den siste entusiasten? – finns kvar och kan berätta. VARFÖR?
Än finns tid
Kom igen Bjuvs kommun! En ny sk bevarandeplan är just nu ute på remiss. Har ni med något om konkret utlärning av lokalhistorian i den? Jag ser det vid första anblicken inte. Finns det så ber jag om ursäkt och ser fram emot resultatet i form av nya generationer som vet var de historiskt bor och befinner sig. Finns det inte så – handsken är kastad!
Kom under tiden ihåg alla ni som är nya i trakten – ni bor i en trakt som vilar på en unik historia. Tillsammans utgör Bjuv, Billesholm, Ekeby, Åstorp, Nyvång och Höganäs inom Familjen Helsingborg – det Gruvbälte som Helene på Regionmuseet vill sprida kunskapen om. Och lördagens evenemang i Bjuv administrerades av Hanna Aili, handläggare inom Familjen Helsingborg, som Bjuvs kommun numera ingår i.
Låt oss nu när stödet finns lyfta oss och göra något fortsatt gott med vår historia.
Marianne Rönnberg Galmor
Chefredaktör och grueonge med rötter i både Bjuv och Billesholm
FAKTA KRING ARBETET MED GRUVHISTORIAN
År 2008 fick Helene Stalin Åkesson frågan om hon ville arbeta med ett projekt – Gruvbältet – inom ramen för Regionmuseet i Kristianstad. Något senare höll hon ett föredrag för Företagarna Bjuv om Gruvbältet - som sträcker sig från Ekeby, Billesholm, Bjuv Åstorp bort till Höganäs. Bältet där det skånska kolet under slutet av 1800- och första delen av 1900-talet bröts och bidrog till samhällenas uppkomst och välstånd.
Tanken var att lyfta fram denna historia och göra den känd både lokalt, regionalt och centralt i hela Sverige. Göra den till en turistmagnet för alla i bältet.
Resultatet är ännu inte kristallklart men något är trots allt på gång. Lördagens (20230520) evenemang på Gruvmuseet i Bjuv var en del av detta och Helene Stalin Åkesson på Regionmuseet jobbar enträget vidare med projektet.
Parallellt med det satsar Familjen Helsingborg – där Bjuvs kommun ingår – under 2022/2023 på Levande kultur- och industriarv. Projektledaren heter Hanna Aili håller i detta och arbetar med skolbarn-/ungdomar och deras tolkning av arvet från gruvnäringen och den byggkeramiska produktionen.
Regionmuseet samarbetar också med Billesholms bibliotek i deras arbete med en ny version av skolmuseet. Regionmuseet har tagit fram ett synopsis och kommer också att finnas med som stöd i det pedagogiska arbetet kring montrarna när de är klara. Kulturchefen i Bjuv – Catarina Månsson – vet mer om detta.
- Medan Familjen Helsingborg arbetar med att se över industriarvet så fastnade vi i Billesholm för att göra en ”musikskapande” insats om hur man når ut med vårt industriarv, säger Catarina Månsson. Hur gör vi det tillgängligt för de unga. Vad betyder historian för dem?
- Det ledde fram till deras uppvisning på lördagen vid Gruvmuséet.
Till stöd för detta hade ungdomarna Billesholms Hembygdsförening samt ett ”tillmötesgående” studiebesök hos Höganäs Borgestad.
Under 2022 var Helene Stalin Åkesson vid Schakt Malmros i Risekatslösa utanför Billesholm för att tillsammans med markägarna och representanter för Plan- och byggförvaltningen i Bjuvs kommun resonera kring möjligheterna att både bevara och utveckla anläggningen från den tidigare gruvnäringen. Exakt var det arbetet ligger idag vet dock ingen utom möjligen kommunens handläggare.
I Höganäsbolagets kraftverk i Nyvång händer det däremot konkret spännande saker nu. Anläggningen fick för några år sedan ny ägare som nu renoverar och omvandlar fastigheten. Där finns bla planer på att utveckla en publik verksamhet. Kraftverket utgör en viktig pusselbit för Gruvbältet.
Är du intresserad av att veta mer om Gruvbältet, dess historia och möjligheter så besök Gruvmuseet i Bjuv. På hemsidan hittar du både öppettider och kontaktuppgifter.
Marianne Rönnberg Galmor
