VÅRD Dagen efter premiärprogrammet på TV om svensk sk demensvård går jag på ett föredrag av Bjuvs kommunala Kognitiva team. Får lära mig att man ska säga kognitiv svaghet istället för demens - som betyder utan själ. Och träffar några som har nytta av att teamet numera finns.
Demens betyder "utan själ" men den som har en anhörig som drabbats av denna närmast numera "folksjukdom" vet att det är ett alldeles för hårt omdöme. Därför ska jag i enlighet med önskemålet från chefen för Bjuvs Kognitiva Team – Lotta Johansson – så långt bara möjligt, använda termen Kognitiv svaghet.
Sjukdomen i alla dess former drabbar idag cirka 500 000 personer i Sverige och om bara 7 år - dvs 2030 - beräknas denna siffra ha stigit till cirka 800 000. Det menar i alla fall en av landets få experter på äldrefrågor - professorn Ingemar Skoog från Göteborg. När han uttalar sig i en direktsänd TV-debatt på SVT Forum, några dagar senare.
Alltfler drabbas
Kognitiv svaghet drabbar alltså alltfler äldre i takt med att befolkningen åldras. Mot den bakgrunden är det lokalt i Bjuvs kommun inte förvånansvärt att konstatera att kommunens samtliga tre äldreboenden redan sedan flera år tillbaka - sånär som på en avdelning – bebos av människor med individuella kognitiva svagheter.
Kommunens anställda uttrycker sig kanske inte så, men den som jag själv har eller har haft anhöriga på Varagården, Solhemmet eller Ekhaga, vet vad jag talar om.
Mer än ”förvaring”
Huruvida Bjuvs äldreboenden för dem som lider av Kognitiv svaghet har bra eller dåliga behandlings- och stimulans-/aktivitetsmetoder vet jag idag inte. Men det är allmänt känt att stimulans anpassat till den sjukes egen situation har en positiv inverkan på måendet. Boendet får ju inte bara bli ”förvaring”. Denna fråga debatteras och mäts just nu också på riksnivå och när statistiken blir åtkomlig ska jag återkomma till hur det ser ut i Bjuvs kommun.
Det nyaste nu är i alla fall att det inrättats en fast enhet för ändamålet - Kognitiva gruppen. Som jag alltså nyligen träffat delar av.
- Teamet började arbeta i september 2022, berättar dagens föreläsare, demenssjuksköterskan Lotta Johansson. Mig inräknad är vi fem demenssjuksköterskor, fortsätter hon.
Hon berättar att man har föreläsningar både för personal i kommunen och som den här i Kyrkskolan, dit allmänheten är inbjuden. Föreläsningarna är kostnadsfria.
Vad är det då som händer i våra hjärnor när vi blir förvirrade, tappar olika delar av minnet, inte klarar av våra vardagssysslor längre?
- Tänk dig att vi har en hjärna som väger 1,5 kg, säger Lotta Johansson. Och att det i den är 100 miljarder nervceller som ska kommunicera med varandra. Plus att vi har en reservkapacitet bredvid det - för inlärning. Då är det kanske lättare att förstå att det hos vissa en dag inte fungerar felfritt längre.
Medial uppmärksamhet till slut
Förutom – eller kanske tack vare - att Uppdrag Granskning just nu visar en serie om personer som drabbats av olika former av kognitiv svikt så dyker det upp både artiklar och debatter i frågan och det är inte en dag för tidigt att frågorna om vård också för den här gruppen medborgare, dyker upp.
Ett begrepp som Lotta Johansson tar upp, och som jag också hört andra som arbetar med gruppen tala om, är ”5-fingersmetoden” som ska vara förebyggande för ”demens”.
Lotta Johansson förklarar:
- Träna 2-5 ggr/veckan. Ät en fiberrik kost med mycket frukt och grönt. Minska på både salt och socker. Det gäller att hålla koll så man inte drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar.
Korsord och Träffpunkter
- Gör hjärngympa som tex att lösa korsord, sudoko osv. Och mota ensamhet, fortsätter hon. I Bjuvs kommun finns Träffpunkter för invånarna i både Bjuv och Billesholm och det är en på gång också i Ekeby. HÅLL KOLL - också på hörseln! Och använd hörapparaten om det är så att du behöver en.
Åldern är i sig inte nåt vi själv kan påverka men delen äldre i Sverige ökar samtidigt som fler och fler söker för kognitiva svagheter – eller misstanken och rädslan för den - tidigt.
- Så här det, säger Lotta Johansson. Men observera att det också finns stress, utbränd, depression etc. som ger liknande symptom. Det är viktigt att hamna rätt här.
Olika sorters sjukdom
”Svagheten” uppstår på olika ställen hos olika personer. I pannloben där omdömet sitter, i tinningen där minnet sitter, i hjässloben där vi har vårt logiska inlärningscentra för det som har med inlärning och orienteringsförmågan att göra.
Svaghet kan också uppstå i nackloben där vi har vårt syncenter och förmågan att känna igen. Eller i lillhjärnan där vårt balanssinne sitter.
Varje människa drabbas på sitt individuella sätt men tidiga tecken på kognitiv svikt kan enligt Lotta Johansson vara att problem med närminnet kommer smygande.
- Du kanske upplever en ökad inre stress, yrsel, får svårare att hitta ord, omskriver enstaka ord. Det blir svårare att ta initiativ, du blir nedstämd, orkar inte sköta din personliga hygien längre.
- Jag kanske upprepar mig under samma samtal. Börjar skriva kom-ihåg-lappar. Och en kom-ihåg-lapp för första kom-ihåg-lappen….
Varning för förväxling!
- Obs! Förväxla inte med vanlig glömska! fortsätter Lotta Johansson. Nycklarna kan man ha i en annan väska fast man glömt att man lagt dem där. Eller så kanske någon ringde och för att kunna svara la jag nycklarna på bokhyllan istället för på sin vanliga plats. Sådant händer oss alla och ska inte omedelbart tas för sjukdom.
- Problemet uppstår när jag inte tänker logiskt längre utan börjar titta i kylen, sopskåpet eller under kudden efter dem. Denna sortens glömska är stressande för den som drabbas och att omgivningen börjar tjata om det gör saken etter värre.
En man bland åhörarna i salen undrar över sjuka som gömmer saker.
Lotta Johansson:
- Den sjuka glömmer dagar, tider.... gömmer saker enligt sin egen ”logik”. Handlingar och ställen man sedan glömmer. När detta upprepas är det vanligt att omgivningen svarar anklagande. Vilket ökar stressen hos den sjuka och leder till mer irritation.
Drottning Silvias råd
Själv minns jag en artikel för många år sedan om demensvård. Den som uttalade sig var drottning Silvia, vars mor insjuknat. Drottningen engagerade sig då mycket i frågan om vård och jag minns fortfarande ett viktigt råd hon gav till anhöriga:
- Säg inte emot den sjuka. Var följsam. Det gör inget om han eller hon inte har helt rätt i något påstående. Var följsam. Inte irriterad och arg. Ilskan rör bara upp den sjuka ännu mer.
Om jag minns rätt hämtade drottningen mycket inspiration om äldrevård från Japan, som länge haft en stor grupp åldrande invånare. Bland annat införskaffades det till hennes mors boende mjukisdjur. Precis som det i Kyrkskolan under dagens föreläsning ligger en mjukishund - Bosse - på Lotta Johanssons bord. Och jag själv minns från flera olika reportage jag gjort på olika redaktioner under karriären, om äldreboenden som haft både mjukisdjur och levande höns, katter, hundar och tom hästar till sällskap för de gamla och sjuka.
Det mjuka tryggar
Personer med kognitiv svaghet – demens, Alzheimer och allt vad vi kallar det – tycker i de flesta fall om att klappa en hund eller en katt. Även om den är gjord av sammet eller teddypäls. Det är betryggande att smeka handflatan över den mjuka ytan.
På ett boende i Munka Ljungby för länge sedan minns jag att man tom hade levande höns i trädgården på boendet. En gammal kvinna som vuxit upp på en bondgård med bl.a. höns, skötte om fåglarna. Inte mindes hon särskilt mycket annat. Men hönsgården gillade hon skarpt och skötte med van hand.
På Ekhaga i Billesholm minns jag istället att det kom hästar från Ekeby på besök hos de gamla. Inte för att alla då led av diagnostiserad kognitiv svaghet. Och nog var hästarna stora! Men man såg och kände ändå lyckan hos de boende som kom ut och bekantade sig med djuren. Att instängdheten på ”hemmet” för en stund byttes ut om något levande som påminde om barn- och ungdom – eller kanske yrkesliv och karriär – Det gjorde absolut skillnad!
Viktigt gå till doktorn!
Lotta Johansson säger att det är viktigt att gå till doktorn om man känner sig sjuk, ledsen osv.
- Vi behöver få insikt i TID, säger hon. Plus att vi behöver utesluta annat som kanske vitaminbrist, utbrändhet, lågt blodvärde mm. Som kan ge liknande symptom som kognitiv svaghet.
En kvinna i publiken undrar:
- Hur får man med personen om hon eller han inte vill undersökas?
- Försöka att haka på något som personen själv sagt som tex så här:
- ”Du säger att det surrar i huvudet. Ska vi inte gå till vårdcentralen och fixa det"? Som anhörig bör man försöka välja "rätt dag". Haka på när tillfället kommer…..
- Om den anhöriga är förkyld och har fått tid på vårdcentralen för det så kan man kanske själv be doktorn att kolla övrigt också, fortsätter Lotta.
I Bjuv har alla vårdcentraler numera samverkan med kognitiva enheten i Ängelholm.
Skam och rädsla
Det har funnits och finns fortfarande mycket skam kring sjukdomen i alla dess former. Personlig rädsla också förstås. Över att själv bli sjuk. Förr kallades sjukdomen dessutom ”de anhörigas sjukdom”.
Och hjälp och stöd från anhöriga, nära, kära, det behövs självklart. Även om det inte är alla äldre som har förmånen att ha några anhöriga som kan eller vill stötta. Men för dem som står vid den sjukes sida är det värt att notera följande vid kontakt med vårdcentralen:
Läkaren behöver ha patientens sjukdomshistoria klar för sig och göra en kroppsundersökning – även neurologiskt. För att kolla balans och reflexer. Och så behövs det göras minnestest. Blodprover tas och anhöriga intervjuas.
- För att undvika att det är frågan om vattenskalle kan man göra en skiktröntgen av hjärnan, fortsätter Lotta Johansson. Trycket ger nämligen liknande symptom.
Är det ärftligt?
- Precis som diabetes, högt blodtryck etc så finns det ärftlighet också i dessa sjukdomar, svarar Lotta Johansson.
Sjukdomsförloppet delas upp i tre faser:
1 Mild kognitiv svikt
2 Måttlig " – när förmågorna försvagas o kommunen behöver komma med hjälp med tex mat, hygien osv. Alltså inte bara ställa fram maten och sedan gå.
3 Svår kognitiv sjukdom.
Det kommer en dag….
För de flesta känns livet som gammal och hjälplös länge mycket avlägset. När man talar om ”äldre” gör man det i en form som antyder att de skulle ha fallit ner från skyarna. Från någon annan planet. Utan något gemensamt med unga, friska. Sällan förknippar de unga som uttalar sig om äldre sig själva med att även de en dag – om de vill leva och har turen att få göra det – kommer att känna av oro, ledsamhet. Men det kommer en dag för oss alla.....
- När den dagen kommer då den sjuka känner sig orolig och ledsen och inte tycker sig kunna hantera sitt liv på egen hand så är det fasen där vi brukar ansöka om särskilt boende för vederbörande, berättar Lotta Johansson.
Skillnader Alzheimer – Demens
Frågor om vad som skiljer Alzheimer från Demens restes bland de närvarande åhörarna i Kyrkskolan och utan att göra anspråk på någon fullvärdig katalogisering framkom av Lotta Johanssons svar följande:
- Alzeimer debuterar vanligtvis efter 65 år och sitter i tinning och hjässloberna. Efter hand tappar man orienteringen. Man kan stå i sitt eget hem och undra: Var är jag? Tillståndet skapar ängslan, oro, ångest.
- Tidsuppfattningen försvinner. Tänk dig att du tex på vintern tar en tupplur vid fyratiden. Men är det kväll eller morgon när du lägger dig eller vaknar upp?
Symptomen är som så mycket annat vid sjukdom individuella. Du brukar kanske gå in och fika hos grannen en gång i veckan. Men så går du plötsligt in dit flera gånger om dagen. Eller så kanske du går ut och går utan ytterkläder. Mitt i vintern.
Vi fortsätter lyssna på Lotta Johansson:
- Pannlobsdemens drabbar hjärnan där vi har vår personlighet och många drabbas före 65 år.
Närminnet kvar
- Omdömet går förlorat och humöret svänger mellan normalt-ilska-aggression. Du kan också bli känslokall och sådant som du tidigare varit intresserad av är nu helt ointressant. Sjukdomen ger en rejäl personlighetsförändring.
- Talet förändras också. Man blir fåordig. Oftast saknas sjukdomsinsikt. MEN närminnet finns kvar! Försämringen av det kommer senare i sjukdomsutvecklingen.
VASKULÄR demens – där stroke är orsaken - kommer ”pang bom”! Medan kognitiv svikt kan komma senare.
- Den vaskulära demensen kommer där man haft sin stroke och bakomliggande orsaker kan vara högt blodtryck, sömnapné, diabetes mm. Som person får man sämre initiativförmåga och handlingskraft.
Mot slutet av föredraget berättar Lotta Johansson att det också finns Lewykroppsdemens. Enligt både henne och Demensförbundets är några symptom att ”personer med diagnosen Lewykroppsdemens ofta har svårigheter med den rumsliga uppfattningen och tankeförmågan. Sjukdomen börjar ofta med störd drömsömn – personen ropar och fäktas när han drömmer – flera år före andra symtom visar sig.
Typiska drag vid Lewykroppsdemens är synhallucinationer och nedsatt uppmärksamhetsgrad med påtaglig trötthet. Symtomen kan variera från milda till starka under samma dag.” Läs mer här.
- Minnet är här inte påverkat, säger Lotta Johansson. Det kan istället börja med livliga mardrömmar o synhallucinationer. Många tror de håller på att bli tokiga.
- Med tiden blir gången mer framåtlutad och stapplande och till sist kommer skakningarna.
Har intellektet kvar
Personer med Lewykroppsdemens har kvar sitt intellekt men de behöver tid till att bearbeta svaret. Det kan ta upp till 40 minuter innan det kommer. Här gäller det verkligen för omgivningen att inte bli otålig. Sjukdomen kan också ge sväljningssvårigheter.
- Kör inte för fort i kontakten med denna grupp sjuka! Det bara försvårar och förvärrar sjukdomen, slår Lotta Johansson fast. Här finns också läkemedel som kan lindra. Inte bota. Och patienten kan få tillbaka vissa förmågor och bli mindre oroliga.
Parkinson och känslosvall
- Vad händer efter en Parkinsondiagnos? Frågan kommer från publiken.
- Kontakta Kognitiva teamet, svarar Lotta Johansson snabbt. Här är det mycket känslor i schwung och körkort, vapenlicens, sjökort etc dras genast in.
I samtliga fall av kognitiv svaghet behövs insatser från kommunen. För både de sjuka och deras anhöriga.
De utan bistånd, dvs det som är gratis, är:
Föreläsningar
Enskilda samtal
Anhöriggrupper
Friskvårdsaktiviteter.
Och de som kräver godkännande av biståndshandläggare – dvs de som kostar är:
Avlösning max 12 tim/veckan
Växelvård
Korttidsboende
Almlidens dagverksamhet.
Tål att upprepas
Ett sista råd på vägen från Lotta Johansson till publiken:
- Påminn dig själv och andra om att det här som drabbar oss och våra nära och kära är EN SJUKDOM! Och behandla den sjuka med omtanke och respekt.
- Och ställ inga jobbiga frågor! Säg inte emot för det skapar bara konflikter. Kör och titta på vitsipporna i skogen istället. Det ger sinnesro för den som bara minns barndomen.
Du kan läsa mer om de olika sjukdomarna på www.demensforbundet.se.
Läs här om Jeanette Eriksson och Tommy Nilsson som fått hjälp av Kognitiva teamet och är mycket nöjda.
Marianne Rönnberg Galmor - foto: Jeanette Eriksson
